Bromism

Bromism eller kronisk bromförgiftning som det också heter^[1], är en biverkan vid upptag av brom och är orsakad av långvarigt bromintag^[2]. Det är en samlingsbeteckning för de många farliga bieffekter som hittades^[1]. Brom är ett icke-metalliskt grundämne som är flytande vid rumstemperatur och har en kokpunkt vid 59°C. Brom förekommer nästan enbart som joner i exempelvis olika sorters bromider ex. jonsalter^[3].

Bromism karakteriseras av huvudvärk, sömnlöshet, apati, besvär i mag-tarm-systemet, skakningar och akne. Bromider används som lugnande läkemedel fram till mitten av 1900-talet, men bromismen var orsak till att bromider som lugnande läkemedel avregistrerades och ersattes med modernare mediciner^[2].

Ett exempel på en saltlösning som är giftig vid konsumering av större mängder är litiumbromid och vid hudkontakt kan den vara frätande. Ämnet kan påverka det centrala nervsystemet (CNS) och orsaka depression vid kronisk exponering^[4]. Ett annat exempel på en bromid är natriumbromid vilket var orsaken till det stora utbrottet av en oidentifierad sjukdom i Angola 2007. Ämnet hade hittats hos flera patienter i höga koncentrationer efter att de hade visat symptomer på trötthet, suddig syn, yr, svaghet och prat-svårigheter och svårt att gå^[5].